Då har det alltså gått, det första året. Det där gamla slitna uttrycket ”tiden går så fort” känns som att det passar in extremt väl. Jag fattar fortfarande ingenting. Den här dagen för ett år sedan var den mest spännande, skrämmande, underbara, nervösa, glada, omtumlande, lyckligaste dagen i mitt liv hittills. Att varje dag komma hem från jobbet och möta honom, nu gåendes, och skrattandes är det bästa som finns. Han är helt enkelt det bästa som hänt mig. Övrig sentimentalitet behåller jag för mig själv och lägger istället in några alla bilder från året som gått. Grattis Albert!
Inlägget publicerades exakt på klockslaget då Albert föddes, kl. 17.44 den 20 november. Edit Inlägget råkade publiceras en timme tidigare men så går det med strul med autopublicering, tidszoner, vintertid och annat.
