Håll i er nu, för nu blir det (ytterligare) ett rätt nischat blogginlägg för alla er som är intresserade av internet, formgivning och fotografering. Inte så personligt som många skulle vilja kanske men ändå. Jag vill tipsa om Smashing Magazine som är den i särklass bästa bloggen just nu. Till och med bättre än min
De skriver dagligen artiklar som får mig att känna en genuin wow-känsla. De har sådan kunskap om ämnena och publicerar alltid genomtänkta och välskrivna blogginlägg så det känns som en skänk från, tja…, ovan om man har minsta intresse av internet/foto/grafisk design. Smashing Magazine är säkert ingen nyhet för många men för bra för att inte tipsa om så fler hittar dit. De har dessutom varje vecka massor av grafiska give-aways. Guld.
Att en av administratörerna har ett namn som ett låter som ett sämre svenskt dansband gör det hela ännu bättre. Sven Lennartz heter han (ja, på riktigt) och är tydligen tysk.
Idag var det dop i Årstad kyrka. Ett dop jag länge motsatte mig. Helena ville gärna men jag hade mina dubier. Mest för att jag praktiskt taget saknar kristen tro och tyckte att det kändes lite konstigt då men hon övertygade mig om att det var en fin tradition så det blev ett dop ändå. Det visste jag egentligen hela tiden men jag försökte väl verka märkvärdig.
Det var faktiskt ett mysigt dop med, ett för dagen passande, familjetema. Det innebar att flera olika barnkörer sjöng sånger (visst, med ett kristet tema) men de var så gulliga och predikan var inte så tung som dne kan vara. Och under själva dopet bjöd prästen upp barnen i kyrkan att sitta på trappan upp till altaret så de skulle se ordentligt. Det var så skön stämning. Efter dopet bar det av till godset på Slätten där min kära svärmor hade vevat ihop en grym söndagsmiddag bestående av vilt (vildsvin OCH rådjur), svampsås och potatis. Bilderna får berätta resten.
Använder ni knappen nere till höger i bildspelet så får ni se dem i fullskärm. Bilderna är dessutom tagna med mitt nya objektiv som jag bloggade om häromdagen. Störtsköna om jag får säga det själv! Så nöjd. Både med dop och objektiv.
Äntligen har jag hittat ett objektiv som jag verkligen vill ha. Har länge funderat på vad jag ska köpa utöver det lite halvtråkiga kit-objektiv (18-55 mm) som jag stått ut med ända till nu. Visst duger det objektivet men med ett fast 50 millimeters objektiv kan man ta fantastiska bilder, främst porträtt med en fenomenal bakgrundsoskärpa (även kallat bokeh).
Det blev ett Nikon Nikkor AF 50/1,8 D som dock medför en nackdel när jag kopplar på det på min D40X. Objektivet saknar autofokus-motor, och det gör min kamera också. Det innebär att jag får fokusera manuellt, men det gör ju det hela till en större utmaning och mer hantverksliknande att ta bilder. Det ska tydligen vara mycket prisvärt enligt tester. Hoppas det kommer snart. Har beställt på nätet och jag skickar upp de första bilderna jag tar med det här så fort jag kan. Längtar.
Banksy har ju etablerat sig som en ledande street art-utövare men det har nästan blivit för mycket och för mainstream. När jag var och hälsade på brorsan i London tog vi oss till postcentralen där Banksy gjort en av sina kändare målningar.
Samtidigt var en japansk familj där och turades om att ta bilder på varandra framför verket. Helt plötsligt kändes det inte så ”underground” längre, även om de säkert tänkte detsamma om mig.
Då känns det upplyftande med ”poster boy”, en ny stjärna på street art-himlen. Jag gillar vad han gör. Skär ut detaljer från affischer i tunnelbanan och kombinerar dem för att skapa konst av något så ”simpelt” som reklam.
Film och film, kortfilm åtminstone. 7000 bilder gick tydligen åt för att göra denna underbara film där himlen spelar huvudrollen. Ett mycket gediget arbete med ett riktigt härligt och lite mystiskt soundtrack. Något som gör en glad och pigg en mörk januarifredag.
Man måste digga folk som lägger ner tid på sånt här.
Från det påhittade nyhetsnätverket Onion News Network kommer här en video med vad som sägs vara ”the next big thing” från Apple. Roligast är de lite dolda undertonerna av sarkasm typ ”jag köper vad som helst, bara det är Apple”. Att de också driver med att Apple gör vissa saker lite för enkelt är också roligt.
Visst, jag är en Mac-fan men jag hade aldrig köpt den här.
En annan grej, The Onion spottar ur sig lite roliga saker ibland och de har ju hängt med ett bra tag, men jag är nästan aldrig där och kollar. Videon ovan är ju faktiskt rätt så välproducerad för att bara vara på skoj. Någon som brukar hänga där?
Sitter här med datorn i knät och bredvid mig ligger Albert och sover. Sover så sött att jag var tvungen att ta en bild på honom. För att göra det hela lite roligare använde jag den riktigt coola applikationen Poladroid (inte Polaroid, Poladroid). Den finns än så länge bara till Mac, men det är ju rätt många som har det nu för tiden . Med det programmet kan man på ett enkelt sätt (dra-och-släpp, what else?) få till Polaroid-liknande digitala bilder. Perfekt eftersom Polaroid lagt ner försäljningen av kameror och film, och detta just när jag började bli sugen på en retro-kamera… Tacka vet jag folk som har alldeles för lite tid och som kan lägga ner energi på sånt här.
Kolla räknaren till höger. Den har den senaste månaden räknat ner till vad som händer (eller som ska hända) i morgon den 13 november. I dag står där 1 dag kvar, i morgon står den på 0. Undra om den börjar gå på minus sen… Det får vi väl se. Jag lär i alla fall inte hinna ta bort nedräkningen direkt när bebisen väl är ute. Tror inte att bloggen blir prio ett då… Nervositeten börjar komma i alla fall och det känns mer och mer riskabelt att åka till jobbet på morgonen.
Men än så länge står min kära site rätt så högt i kurs. Så vad gör man då när det inte kommer någon bebis? Tja, man kan testa att visa bilder från sitt flickr-konto på ett nytt sätt. Se vad jag åstadkommit i kväll med hjälp av en liten schysst applikation som kallas Tiltviewer. Klicka här eller klicka på bilden nedan så får ni se själva.