Ett gammalt svenskt favortiband, The Knife, skrev ihop en musiken till en opera som heter ”Tomorrow in a year” som hade premiär i höstas. Opera och The Knife?, tänker ni. Jo, det verkar faktiskt så och i mars kommer skivan med musiken. Redan nu har de lagt upp ett smakprov och det låter så drömskt och lite härligt konstigt som det brukar göra, med tillägget att det är opera den här gången och mindre electro. Jag är egentligen inte något större fan av opera men när det låter så här kan jag mycket väl tänka mig en föreställning. Ser fram mot skivan! Tills dess får vi lyssna på låten med den något abstrakta låttiteln ”Colouring of Pigeons”.

Colouring of Pigeons by The Knife

Via @kalstrom.

Själv kan jag inte noter, men någon kanske kan bekräfta att det är ungefär dessa noter som skapas? Det känns i alla fall rätt trovärdigt.

Här följer några, för dagen, knappast unika screenshots från den bästa app:en hittills:

Uppspelningsläget är inte helt olikt iPod:en med albumomslag och allt. Funkar kanon och uppspelningen börjar nästan direkt, även om man bara har Edge-täckning. Kan för övrigt verkligen rekommendera David Guettas album One Love (Spotify-länk) om man gillar den typen av musik.

Klickar man på omslaget får man upp fler val, lägga till en spellista, shuffle, repeat och så vidare. Som det ska vara och fungera. Klanderfritt.

Favoritfunktion nummer ett är ”Offline Playlists” där man helt enkelt väljer vilka spellistor som ska vara tillgängliga även när man inte har täckning, till exempel på flyget. Det verkar inte finnas någon begränsning för hur många spellistor man kan göra så här med så det enda som sätter stopp är tillgängligt minne på iPhone. UPPDATERAT Tydligen kan man göra upp till 3333 låtar tillgängliga offline enligt Ohsohightec. Varför just 3333 har jag inte en aning om.

Detta hade tillintetgjort behovet av iPod om det inte vore för avsaknaden av ”multitasking” på iPhone och funktionen att spela video. Multitasking är inte något hinder för dem som jailbreakat där man löser det med applikationen Backgrounder som finns att ladda hem via Cydia, men nog kunde väl Apple skärpa sig och släppa på funktionen. Jag tar ansvar själv för min eventuellt dåliga batteritid.

Så här ser det ut när man har sökt på en artist och visar tillgängliga album. I exemplet har jag använt Magnus Uggla bara för att han ligger kvar på Spotify trots att han hellre blir våldtagen av Pirate Bay än rövknullad av Hasse Breitholtz och Sony Music. Ett sådär klokt uttalande enligt min mening. Hoppas de tar bort hans låtar så han tjänar noll kronor istället för några ören per spelad låt. Bättre än inget väl. Eller vill du fortfarande kränga CD-skivor för hutlösa 189 kronor Uggla?

Det krävs att man har ett Premium-konto hos Spotify för att använda applikationen, något jag skaffade direkt. Då slipper man dessutom reklam och ljudkvalitén höjs ett snäpp (till 320kbps) och 99 kronor i månaden är det värt. Ett råd är nog att fixa ett abonnemang med flatrate på datatrafik, något jag nog behöver göra nästa gång jag förlänger det. Det blir nog lite väl dyrt annars.

Det är så här en streaming-applikation ska fungera och är helt klart min favorit-app just nu. Bra jobbat Spotify! Nu saknar jag bara koppling till mina sociala nätverk så jag lätt kan dela med mig av vad jag lyssnar på.

Det är ju vid det här laget inte okänt att Michael Jackson är död, eller åtminstone rapporterad död. Ingen vet och jag följer CNN:s livesändning utan att få något mer uttömmande svar, men att de går igenom hans karriär, spelar hans gamla dängor och intervjuar experter om hans ”bortgång” kan ju inte tala ett tydligare språk. Oavsett vad han ställt till med tidigare är han en av världens genom tiderna största popstjärnor enligt mig och många andra och jag sörjer verkligen honom. Jag ångrade så att jag inte ens en gång försökte få tag på biljetter till hans avslutningsturné i London men nu spelar det ingen roll längre…

Jag såg verkligen fram emot att få se honom, åtminstone på TV, framföra världens bästa popmusik live en sista gång. Men så blir det ju inte nu. Världen sörjer. Servrar, bland annat Twitter, ligger nere på grund av det höga trycket. Oavsett vad är (eller var) Michael Jackson världens största popstjärna genom tiderna. Det tror jag de flesta kan enas om.

Nedan en av få videos som man får bädda in från YouTube, Dangerous live från MTV. Jag önskar jag var där. I morgon blir det Michael Jackson på stereon hela dagen.

Vila i frid Michael.

Trevligt och kul initiativ (men lite mer än vad jag kan med) och om inte Apple betalat honom redan tycker jag de borde göra det, ordentligt. De har ju sålt en miljon (!) av den nya iPhone-modellen bara de tre första dagarna så pengar har de ju.

Got my Mac on with iPhone3GS heter låten.

Via Macworld.

Nu till saken. Någon (alltid denna någon) har gjort en ”cover” på Total Eclipse of the Heart där de istället för texten beskriver exakt vad som händer i, den ruggigt smöriga, videon. Och det är mycket träffsäkert gjort. Jag gillar att ”någon” lägger tid på sådant här.

Och så originalet of course:

Visst, jag är en Mac-fan men jag hade aldrig köpt den här.

En annan grej, The Onion spottar ur sig lite roliga saker ibland och de har ju hängt med ett bra tag, men jag är nästan aldrig där och kollar. Videon ovan är ju faktiskt rätt så välproducerad för att bara vara på skoj. Någon som brukar hänga där?

Året inleddes med en treveckors-resa till Thailand tillsammans med familjen. En av anledningarna till resan var firandet av mammas 50-årsdag. Helt klart en stor händelse 2008. I samma veva som att mamma fyllde 50 fick jag besked från Sverige att vår C-uppsats blivit godkänd, väl godkänd till och med. Inte så märkvärdigt kan tyckas men det betyget satte sista spiken i kistan för min utbildning. Jag var äntligen färdigutbildad informatör. Jag behövde inte leta efter jobb länge utan fick dagen efter besked på mailen från chefen att jag fått ett vikariat som webbkoordinator. Nu kunde jag ta semester på riktigt! Det fanns inte några hinder alls i min väg kändes det som.

Februari månad bestod av endast ett blogginlägg. Detta mycket för att jag börjat mitt nya jobb på Högskolan i Halmstad vilket gjorde att jag hade begränsat med tid och ork och även för att en flytt till nya lägenheten var förestående. Det är jobbigt att flytta men nu, nästan ett år senare känner jag att vi verkligen kommit till ro.

Mars upptogs mest av att få alla möbler på plats i den nya lägenheten och mycket fokus låg på mitt nya jobb, därav en något fattig bloggskörd även den månaden. I mars förändrades dessutom vårt liv radikalt på en annan punkt. Hellen gjorde grav-test och testades positivt. Vi skulle bli föräldrar! Jag hade alltid sagt att jag ville plugga färdigt och ha ett jobb innan vi gav oss ut på det äventyret och det var ju kirrat. Ett tag tyckte jag även att jag skulle ha minst en miljon på kontot innan jag var redo att bli förälder, men de planerna gav jag upp för längesedan. Nu började den långa väntan, nio månaders väntan för att vara mer exakt.

I april fick jag besked om att jag var ”skyldig” CSN 11 500 kronor för att jag tjänat för mycket pengar under mina studier, något som var käpprätt åt skogen. Ett välformulerat brev ändrade dock på den saken och det slutade med endast 1500 kronor i ”böter”. Som tur är, för de som fortfarande pluggar, kommer de höja fribeloppet till 130 000. För lite tycker jag men bättre än innan i alla fall. När jag fick mitt examensbevis på posten fick jag i alla fall kvittot på tre och ett halvt års slit i skolan. Det får vara värt pengarna jag lånat från CSN. En annan sak jag bloggade om var Kleerups senaste låt just då, Longing for Lullabies, en låt som jag fortfarande tycker är alldeles underbar. Den får till och med plats i min lilla krönika och lägger ett härligt skimmer över inlägget.

Kleerup feat. Titiyo “Longing for Lullabies”

Under våren och början av sommaren bloggades det rätt så sporadiskt men andra juni tog det fart ordentligt igen. Då flyttade jag till egen domän, petterknutsson.se, och började blogga med hjälp av det utmärkta bloggverktyget WordPress istället. Detta innebar även att bloggen fick en nytändning och till en början pallade jag med ett inlägg om dagen. Min nya site såg ut ungefär som den gör idag även om det tillkommit en del förbättringar som till exempel Google Friend Connect och Facebook Connect som ni gärna får testa. Ni hittar båda längst ner i högerspalten.

18 juni var dagen då jag verkligen drog in privatlivet i bloggen. Då tillkännagav jag att vi var gravida och det var även första gången Albert var med på bild och en del av webb 2.0-sfären. Det var faktiskt en rätt så fräck känsla.

Sommaren flöt på och Hellens mage växte och växte. Jag njöt av min första långsemester någonsin. Tre veckor i sträck som jag vid 27 års ålder aldrig haft tidigare. Det blev som vanligt alldeles för lite wakeboardåkande men några riktigt strålande kvällar på havet fick vi. Sommaren var ändå riktigt, riktigt härlig.

20 november hände det vi väntat på så länge. En vecka för sent kom vår efterlängtade bebis som visade sig vara en pojke. Vi beslöt att kalla honom Albert, efter mig, farfar och Hellens pappa. Det var helt klart det härligaste jag varit med om i hela mitt liv och förlossningen var så otroligt…förlösande. Vi fick mycket cred från barnmorskorna för vårt teamwork och enligt en av dem var vi de bästa lagarbete hon sett mellan ett par på över tre år på Halmstad BB. Det är ju ytterst subjektivt sagt av henne givetvis men inte desto mindre hedrande.

Han är det vackraste jag sett och han utvecklas dagligen. Nu har han börjat följa en med blicken och skrattet är inte långt borta. Han har dessutom gjort några trevande försök till att jollra och jag har fått några leenden som bara får en att smälta. Tyvärr inget som fastnat på bild…ännu. Vänta bara så ska ni få se!

Bloggen har på sistone dominerats av inlägg om Albert och det kanske inte är så konstigt bloggen kommer leva vidare i samma form som innan, med samma blandning på inlägg. Kanske nååågot större fokus på min kära familj.

Ursäkta för alla superlativ och som genomsyrat min krönika, men det är ju inte lätt att låta bli när man haft ett minst sagt omtumlande år. Det kan också hända att jag glömt något i min krönika och kommer ni på något så skriv det gärna i kommentarerna. Jag hade ju kunnat skriva en massa blaj om att iPhone lanserats och inköpts, ny bil införskaffats etcetera men sådant spelar inte så stor roll när man blickar bakåt i tiden. Då upptäcker man det stora i livet. Allt materiellt kan lätt få stå åt sidan för att lämna plats för viktigare saker. Usch vad krystad stämning det blev nu, men det är ett faktum. 

Hälsningar en fortsatt mycket glad och lycklig Petter