För det första. Tack för alla gratulationer och vänliga hälsningar! Lille Albert har många som bryr sig om honom och oss också för den delen, ingen tvekan om det. Innan vår son föddes diskuterade vi namn fram och tillbaka men vi kom egentligen aldrig fram till något. Till viss del på grund av att vi inte visste om det var en pojke eller flicka. Men efter några månaders graviditet började vi i alla fall diskutera Albert som ett potentiellt pojknamn. Min farfar hette det i andranamn, och jag också för den delen. Dessutom är namnvalet inspirerat av Helenas pappas namn. Därför får släktnamnet som hittills bara varit ett andranamn äntligen bli ett tilltalsnamn. Albert får det bli.
Uppdatering. På allmän begäran (läs min kära fasters) lägger jag upp en bild på vår söte Albert i stället för Einstein som tidigare upptog lite för mycket onödig plats i blogginlägget.
I går klockan 17.44 föddes vårt älskade barn. 4000 gram tung och 53 cm lång. Älskade Hellen gjorde allting rätt och kämpade in i det sista. Allt som allt var det en helt underbar förlossning. Men jobbig ändå givetvis.
Resultatet blev en helt underbar pojke som är det vackraste jag sett. Det går inte att beskriva i ord just nu. Jag är hemma över natten för att samla lite krafter. Det har inte blivit mycket sömn det senaste dygnet så jag återvänder till BB i morgon på morgonen som en ny människa och kan då avlasta Helena på ett helt annat sätt. Föräldraskapet har precis börjat och jag älskar det redan. Jag längtar tillbaka men måste vila jag också. Om några timmar får jag se honom igen.
Namnet är inte bestämt ännu, men det lutar starkt åt Albert som vi haft som arbetsnamn hittills. Det har viss förankring i båda familjerna och är dessutom rätt så oanvänt på nyfödda i dag (tror jag i alla fall).
Jag lägger upp lite bilder på underverket så förstår ni vad jag menar. Nyfödda brukar inte vara så bildsköna men det här exemplaret ser jag inga fel på…ALLS. Så talar en nybliven far. Nu ska jag gå och lägga mig för att kunna åka till Halmstad i morgon som en ny människa och äntligen träffa Albert (?) och Helena igen. Jag återkommer. Under tiden kan ni titta på några riktigt vackra bilder.
Det verkar som jag får gå till jobbet som vanligt i morgon. Fortfarande inga större tecken trots en sjukt ansträngande och meningslös tripp till Ullared. Väntan börjar bli tråkig och nervig.
Ni kanske har hört talas om proposition 8. Den proposition som föreslog att det ska vara olagligt för homosexuella att gifta sig med varandra i Kalifornien, USA. Nu har de religiösa fanatikerna återigen fått sin vilja igenom och röstat igenom detta. Det är alltså, år 2008 i Kalifornien, olagligt för homosexuella att gifta sig med varandra. Fy fan! Arnold Schwarzenegger och Co skrämmer mig mer och mer.
MSNBC:s Keith Olbermann har dock vettet att ondgöra sig över alla puckon som röstade ja till det här förslaget, och det i det heligaste amerikanarna har, i TV. Han gråter ju nästan!
Läs mer om proposition 8 som numera är verklighet. Och Sverige hade minsann sin representant på plats. Vem minns inte den fullständigt gräsliga pingstpastorn Åke Green. Usch.
Nåväl, att Obama är blivande president får vi väl se som en möjlighet till förändring när det gäller störda lagförslag som det här.
Kolla räknaren till höger. Den har den senaste månaden räknat ner till vad som händer (eller som ska hända) i morgon den 13 november. I dag står där 1 dag kvar, i morgon står den på 0. Undra om den börjar gå på minus sen… Det får vi väl se. Jag lär i alla fall inte hinna ta bort nedräkningen direkt när bebisen väl är ute. Tror inte att bloggen blir prio ett då… Nervositeten börjar komma i alla fall och det känns mer och mer riskabelt att åka till jobbet på morgonen.
Men än så länge står min kära site rätt så högt i kurs. Så vad gör man då när det inte kommer någon bebis? Tja, man kan testa att visa bilder från sitt flickr-konto på ett nytt sätt. Se vad jag åstadkommit i kväll med hjälp av en liten schysst applikation som kallas Tiltviewer. Klicka här eller klicka på bilden nedan så får ni se själva.
Det har inte hänt så mycket i helgen. Går mest och väntar på bebis så därför blir det inget festande och inget rännande på stan heller. Men det är bara trevligt egentligen. Att vara hemma och ha det mysigt. Om den där bebisen skulle ta och pallra sig ut snart så man får det överstökat. Det blir nog ingen bebis på fars dag i alla fall. Bara 45 minuter kvar av den så det får bli snabba ryck i så fall…
Eftersom jag inte har någon bebis att blogga om kan jag blogga om min nya applikation till iPhone. Suck tänker säkert de flesta men den här är riktigt fräsig. Till och med så fräsig att jag spontaninspelade en video där jag demonstrerar hur den fungerar. Ocarina, som den heter, förvandlar iPhone till någon form av modernt blåsinstrument. Riktigt häftigt faktiskt och på Ocarinas webbplats kan ni se fler videos av folk som kan det lite bättre än mig.
Lite hipp hipp hurra också eftersom detta är inlägg nummer 200 totalt på gamla bloggen (blogspot) och denna tillsammans. Så, hurra, hurra, hurra och hurra!
Kommer ni ihåg Budweisers reklamfilm med grabbarna som satte uttrycket ”Wassuuuup” på kartan? Om inte så har ni originalet längst ner i det här inlägget som ni kan ta och titta på först. Ni andra som sett den filmen, som egentligen var första riktigt kända reklamfilmen på nätet, har fått en uppföljare nedan.
Nu, åtta år senare, har det runnit en del vatten under broarna och det verkar inte gått så bra för killarna som en gång i tiden var så glada över att de hade gott öl i närheten. Drabbade av det mesta man kan råka ut för i dagens USA har verkligheten minst sagt hunnit ikapp dem.
Originalet, Budweisers reklamfilm från runt 2000
Vi får väl hoppas att det blir lite bätte för killarna nu när Obama ska bli president. Obama is the shit!
